Jordens hemligheter

Lite fysik, lite kemi, lite biologi och så lite magi

Extremt förenklat består jord till hälften av eroderad bergrund och organiskt material och till andra hälften gaser och vätskor men vi får dyka lite djupare än så om vi ska förstå bara några av jordens hemligheter som ligger precis under våra fotsulor.

Detta kommer därför mest att handla om den övre delen av pedosfären som ligger under förnan alltså det vi ser, det tunna skiktet som skapar förutsättningarna för det liv vi känner till. Den är uppdelad i tre horisonter även kallat lager, humuslagret, mineraljordlagret och undre mineraljordlagret. Detta är endast grova indelningar för att lättare få en helhetsbild. För att komma till toppen börjar vi med bottnen.

Undre mineraljordlagret

Längst ner mot berggrunden finner vi undre mineraljordslagret. Detta lager består av grus och sten som vittrat loss från berggrunden och här kan stora mängder vatten lagras. Det är en vattenreservoar som är avgörande för bl.a jordbruk och står för vattenförsörjningen till majoriteten av människans bosättningar.

Mineraljordlagret

Mineraljordlagret består av olika sammansättningar av sand, silt och ler. Detta lager kan vara olika näringsrikt beroende på sammansättning. Här binds näringsämnen i form av joner till finlerets kolloider och eftersom dessa partiklar är platta så kan de hålla mycket näring i förhållande till sin massa. Om det är torrt i detta lager sitter näringsämnena mycket hårt och blir mer tillgängliga för växter vid rätt fukthalt, men här spelar även bl.a syrehalt och Ph värde in. Svampmycel och rötter från vissa växter påträffas i detta lager.

För att vi lättare ska förstå så har vi komplicerat det hela genom att dela upp den eroderade berggrunden i kornstorlekar och gett dem olika beteckning.

Tabell från Statens Geotekniska Institut

Beteckning	kornstorlek
Grus	2-60mm
Sand	0,06-2mm
Silt	0.002-0,06
Ler	0,0002-0,002mm

Det är dessa fraktioner som man hänvisar till när man namnger jordarter med stor andel vittrat berg.

Det finns massor med sätt som man kan ta reda på information om jorden men bara genom att titta på färger, känna på konsistens, lukta och till och med i nödfall tugga lite på den kan man få en bra aning om vad det är för jord man har att göra med.

Sand har olikfärgade korn som reflekteras i ljuset om man tittar noga, man kan även lätt känna sandkornen mellan fingrarna.

Silt kan identifieras om du har känsliga fingrar och då känns det lite som mjöl och beter sig ungefär som mjöl, är det för lite vätska blir den klumpig och för mycket då flyter den ut. Om du nu inte har känsliga fingrar och du vet att marken inte har blivit utsatt för gifter så kan man ta en liten tugga och om du inte redan identifierat sand i din jord så är det silt som knastrar lite lätt mellan tänderna.

Ler är den minsta partikeln och är platt och känns därför helt len mot huden och knastrar inte mellan tänderna och luktar dessutom lera. Lera kan lätt identifieras med ett rullprov där man rullar en bit lagom fuktig jord och kommer man under 2mm med sin rullning ja då är det lera.

Humuslagret och Förnan

Humuslagret består av mineralpartiklar och organiskt material alltså nedbrutna växt- och djurdelar. Detta lager har en mörkt brun till svart färg är mycket näringsrikt och det är här växter hämtar det mesta av sin näring. Fuktig frisk humus luktar jord och innehåller bakterier som bevisat motverkar depression. För att mäta vilken humushalt en jord innehåller så väger man ett uttorkat jordprov före och efter bränning i ugn då det organiska materialet förbränns och på så sätt kan man räkna ut humushalten. I detta lager bor och verkar diverse småkryp, mikroorganismer, maskar och svampar. Invånarna som bor och verkar här är själva en depå för näring och ingår även de i kretsloppet.

Förnan är skörden av organiskt material från året som gått och som ännu inte har brutits ner. Här jobbar diverse specialister så som barrbroskskivlingen som bryter ner ett barr i taget och gråsuggan som äter lite av varje, gärna löv från lönn eller hassel som har blivit koloniserade av mikroorganismer. I förnan och ner i humuslagret jobbar bl.a insekter, kräftdjur, kvalster, nematoder, mikroorganismer, svampar och maskar febrilt året runt med att bryta ner och fördela organiskt material.

Tester tester tester

Man kan ta reda på ännu mer om sin jord, det kan t.ex vara bra att veta vilket pH jorden har och det är lätt fixat med lackmuspapper. Blanda jord i vatten och vänta ett tag sätt i stickan och vänta lite till sen har man svaret. I Sverige har vi ett spann mellan 4 till 8,5 så det kan variera rätt kraftigt.

Det finns ett test för genomsläpplighet där man gräver ett hål 50 cm brett och 30 cm djupt och därefter fyller hålet med vatten. Om vattnet rinner undan på 30 minuter så har du en frisk välfungerande jord, mindre än 30 minuter då har du hög genomsläpplighet och därmed en torrare jord. Tar det mer än 30 minuter då har du låg genomsläpplighet och en mer fuktig jord. Vad som ligger bakom din jords  genomsläpplighet är sannolikt jordens sammansättning men kan även bero på kompaktering eller annan mänsklig aktivitet så som dränering.   

Om man inte vill göra alla dessa tester så kan man lära sig om indikatorväxter (även slarvigt kallat för ogräs) och om man blir riktigt duktig på att förstå dem så kan de berätta allt man behöver veta om vad som finns under ytan, men det är en faktiskt en annan artikel.

Jorden, ett mirakel

Nu när vi snabbt gått igenom allt det tekniska så kommer vi fram till det bästa, det som gör att alla de tidigare pusselbitarna får betydelse för att liv är möjligt på denna planeten. Vi befinner oss mest i humuslagret men även en bit ner i mineraljordslagret, detta är planetens livmoder och här börjar allt liv.

I en hand full av frisk jord finner vi fler organismer än vad det finns himlakroppar i vårt solsystem och idag vet vi mer om rymden än vad vi vet om det som händer just under våra fötter. Här möts döden och livet, här är döden livet, här rullar livets hjul i alla hastigheter här är början och slutet för allt, välkomna.

Sand, Silt eller Lera det spelar ingen roll

Nu är inte all information ovan helt onödig men det spelar ingen roll i ett längre perspektiv om du vill odla den godaste maten och de frodigaste plantorna helt utan gift och helt utan konstgödning. Du har de mineraler och de partikelstorlekar du har och om inte den befintliga jorden är helt förgiftad så kan du göra den till ett trädgårdsparadis eller ett produktivt jordbruk utan att gräva eller ploga, utan att rensa oönskad växtlighet (ogräs) eller bespruta med pesticider och fungicider, utan att ödsla tid som du kan använda till att leva. Det handlar om omtanke och hur man väljer att tänka kring jord och växter.

Bygg en hälsosam jord

Humushalten är mycket viktigare än vilken jordart du har och alla kan öka sin humushalt det är både enkelt och effektivt. Halten humus ökas genom att imitera skogens lager av förna, man täcker  helt enkelt sin odlingsjord och sina rabatter med organiskt material. Allt organiskt material fungerar  men ju mer finfördelat det är desto fortare går processen. Täck din jord och svamparna, maskarna och mikroorganismerna kommer älska dig, de jobbar så gärna bara de får lite mat och ju mer mat de får desto fler blir de och desto mer humus bildas.

Tänk på att eklöv, barr, kottar och kaffesump har lågt pH-värde och gillas av mikroorganismerna och smådjuren som bor under surjordsväxterna.

En frisk humusrik jord är väl syresatt och kan hålla otroliga mängder vatten i sina aggregat utan att bli vattensjuk. Den höga förmågan att bevara fukt är även en fördel vid längre perioder av torka. Jordens förmåga att hålla lättillgänglig näring ökar och växter som växer i dessa jordar drabbas inte av näringsbrist och blir således inte sjuka då de får ett starkt immunförsvar och är bättre rustade emot angrepp och kraftiga väderomslag. En stark och frisk jord med ett levande ekosystem är en buffert för sämre tider, något som har blivit bortglömt i dagens jordbruk och även i moderna trädgårdar.

Positiva sidoeffekter när du börjar täcka din jord är t.ex mindre oönskad växtlighet (ogräs), du slipper gödsla slipper trädgårdsavfall och du behöver bara en kompost för mat. Ett annat plus är att du binder kol i marken  och kol är bättre att ha i marken än i atmosfären.

Stör inte jorden

När vi bearbetar jorden så förstör vi ordningen på skikten och aggregaten slås sönder, detta innebär kaos för de som bor och jobbar där. Ju mindre vi stör arbetet som ständigt pågår i jorden desto mer humus kommer det produceras och även fler aggregat. Ditt jobb är att mata med organiskt material, resten sköter mikroorganismer, svampar, maskar, gråsuggor och alla de andra småkrypen.

Tillsammans bryter de ner det organiska materialet till så små beståndsdelar att näringen blir tillgänglig för växterna. Det är därför som nedbrytarna är så otroligt viktiga för allt liv på planeten, de är länken mellan död och liv.

Jordsvamparna är väldigt känsliga för störning men om man låter dem jobba i fred så bildar de ett nätverk av svamptrådar (mycel). Mycel består av hyfer och dessa tränger in i rotändarna på växter och bildar en cymbios som kallas för mykorrhiza, ett väl fungerande samarbete som utvecklats under 500 miljoner år. Mykorrhiza motverkar patogener och nematoders möjlighet att angripa växter och samarbetet ökar plantors upptagningsförmåga av vatten och näring, speciellt kväve fosfor och svavel. Plantorna blir starka och friska och i utbyte får svampen kolhydrater som plantorna tillverkar genom fotosyntes. Mycel utsöndrar klisterämnet glomalin som bildar de så viktiga jordaggregaten som ökar jordens förmågan att hålla vatten och binder fast näringsämnen så de ej spolas bort vid kraftig nederbörd. Förutom allt detta och mycket mer så bryter även jordsvampar ner mineraler och organiskt material samt gör dessa näringsämne tillgängliga för växterna.

Har man en mycket störd jord och väldigt dåligt tålamod kan man snabba på processen genom att ympa in mikroorganismer och svampmycel genom att tillsätta kompost på ytan. Mikroorganismer kan även vattnas ut och finns att köpa på nätet men om man själv vill starta en odling kan man hitta bra och lätta recept där det står hur du kan odla egna mikroorganismer. Annars räcker det att man skapar rätt förutsättningar för att de ska trivas så kommer de kolonisera jorden av sig själv.    

Använd en diversitet av marktäckare

I Naturen är alltid jorden täckt och öppen jord finns bara där extrema katastrofer eller människan varit framme. Detta är ett väldigt onaturligt tillstånd och kan liknas vid ett öppet sår och de växter vi kallar för ogräs är jordens sätt att försöka läka detta sår. Därför är det egentligen i princip meningslöst att rensa så kallat ogräs och att försöka hålla jorden öppen, du kommer aldrig att vinna om du inte dödar allt liv i jorden och då kan ingenting växa där.

När jorden är ett öppet sår så läcker den koldioxid och vid kraftig nederbörd läcker jorden näring genom avrinning från topplagret som är så viktigt. Vid torka och kraftig blåst får vi en annan sorts jordflykt genom dammoln. Här går otroligt stora värden förlorade helt p.g.a okunskap och en blind tro på jordbearbetning, konstgödsel, pesticider och fungicider.

Marktäckande växter fungerar som armering, motverkar jordflykt och bidrar till ett stabilare klimat i jorden. Ett trögare klimat gynnar både växters tillväxt och jordens invånare. När jordens temperatur håller sig under 21 grader används 100% av vattnet till plantornas tillväxt men ökar temperaturen i jorden mer så avdunstar vattnet istället för att gå till plantorna och tillväxten hämmas avsevärt. Blir jorden riktigt varm påverkas mikroorganismer och mykorrhiza-svamparna och då även plantornas förmåga att ta upp näring.

I naturen kan man finna en otrolig mångfald av växter och alla har de sin specifika roll i ekosystemet. Där samarbetar och kommunicerar de genom och med svampmycelet och bidrar med att ta upp och avge olika näringsämne från jorden. Eftersom plantorna har olika rotsystem kan de ackumulera fukt och näring från olika djup och bidra till att hålla jorden produktiv även vid tuffare förhållande.

Kopierar vi naturen och använder många sorters marktäckare så kan även vi dra nytta av detta och få friskare plantor som producerar mer. Säkerställer vi den biologiska mångfalden kan vi dra nytta av pollinatörer och mängder av andra positiva effekter som är en nyckel till en hälsosam jord. Armeringen skyddar livet under ytan och bidrar till att ständigt öka den biologiska massan.

Odla med naturen inte mot

Det går inte att få bättre eller större avkastning i längden och inte heller går det att göra det effektivare än om man odlar tillsammans med naturen. Det finns flera bönder i världen som odlar på detta naturvetenskapliga sätt. De har mycket goda skördar och har inga problem med vare sig vattensjuka marker eller uttorkning, de har ej heller några nämnvärda problem med skadedjur, näringsbrist eller jordflykt. Detta kräver förstås kunskap om grödor och deras olika behov men det är alltså inte omöjligt eller olönsamt att odla storskaligt med ekologisk pollykultur.

Vad gäller den vanliga hemmaodlaren, trädgårdsfantasten eller valfri glad amatör så är det bara en glädje att få ta del av sådan växtkraft som bjuds på av en levande jord, full med organiskt material full med aktivitet. Så hjälp dina nya kompisar maskarna, svamparna, mikroorganismerna och alla småkryp. Dom kanske är små men dom är som sagt otroligt många så om dom hjälper dig, behöver du ingen annan hjälp.

Naturen som läromästare

Om man går ner på cellnivå och tittar på mitokondrierna, som är cellkärnans kraftverk, så kan man mäta hur starkt den lyser. Detta mäts i enheten biofoton; bio=liv foton=ljus alltså livsljus. När man då jämför en konventionellt odlad grönsak (kemiskt jordbruk) med en ekologisk och en vild så kan man se att den ekologiska lyser fem gånger starkare än den konventionella medan den vilda lyser dubbelt så starkt som den ekologiska. Man kan alltså säga att även när vi Odlar ekologiskt så är naturen dubbelt så bra på att skapa liv. Än har vi inte kommit så långt att ekologiskt betyder hållbart men det är iaf fem ggr bättre än kemiskt ur detta perspektiv. Det som vi stoppar i våra munnar påverkar hur vi mår och vill man bli full av liv då är det naturens skafferi som borde vara inspirationskällan när vi själva ska odla.

Naturen har framgångsrikt producerat de nyttigaste frukterna de nyttigaste bären och de nyttigaste nötterna på denna planet helt utan större sjukdoms problem och helt utan vår inblandning men ändå tror vi att vi kan komma på ett effektivare sätt.

För att lära oss hur naturen fungerar och hur den kan tillverka de bördigaste jordarna och därigenom den hälsosammaste och godaste maten får vi helt enkelt titta på hur systemet fungerar och försöka kopiera den så gott vi kan.

Är det då viktigt att kunna allt detta om man vill odla storskaligt eller odla något i sin trädgård?

Ja, bra planeter som man kan leva på är det ont om så det är hög tid att lägga eran av gifter och konstgödsel bakom oss. Nu är det dags att vi gör tvärt om och sätter naturens lagar i spel igen och då måste alla vara med. Tiden är knapp men framtiden ljus och vi kommer klara omställningen för att vi måste. Det är upp till oss alla vare sig vi är producenter eller konsumenter att välja de varor eller det produktionssätt som bidrar till en hållbar värld. Ökar vi den totala hälsan hos planeten och även oss själva som i allra högsta grad är en del av naturen så är vi på rätt väg. Allt börjar med att känna vördnad och tacksamhet för alla de organismer, svampar och småkryp som är länken mellan liv och död.

/Johan Hessedal, Natur & Trädgårdsvård